Valen Andersson del fem!
Efter att våran kära valvän snortat sand för första gången tog det inte lång tid innan han blev beroende. Sanden blev det viktigaste i hans liv, men vilket liv han hade. Han hängde med alla dom rätta fiskarna på dem rätta klubbarna, han hade dom rätta kläderna, för första gången i sitt liv kände sig Andersson som att han var någon.
Men samtidigt började alla droger han tog ge biverkningar, han började få sömnproblem, hans näsa såg jävligt Stureplan ut och han kände sig trött och sliten. Andra fiskar i hans omgivning började ogilla honom starkt efersom att han alltid kändes frånvarande och otrevlig. Men en kväll när Andersson var ute på en klubb så hände det, han såg henne, hon var det vackraste han någonsin sett. Hon var en delfinhona som var så vacker att Andersson tappade andan. Han kände sig inte längre som en sandpundare han kände sig som en ny fisk. Nu återstod bara att gå fram och prata med henne.
Fortsättning imorgon!
Kommentarer
Trackback
